Hantering av flytande kväve medför risker för olycksfall och ohälsa. Styrande för hanteringen av flytande kväve är AFS 1997:7 ”Gaser” och AFS 2000:4 ”Kemiska arbetsmiljörisker”.
Hantering
Med hantering avses förvaring, transport, användning, omhändertagande, tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, destruktion, konvertering och liknande förfaranden. (AFS 2000:4)
Allmänt
Arbete med flytande kväve får endast utföras av den som har tillräckliga kunskaper om de risker som kan uppkomma vid hantering och användning, samt om hur dessa kan undvikas. Den närmaste chefen skall säkerställa att de medarbetare som hanterar flytande kväve har kunskap om riskerna samt blivit informerade om de lokala hanterings- och skyddsinstruktionerna som tagits fram.
Vanliga risker vid hantering av flytande kväve
Flytande kväve är en färglös, luktlös och smaklös vätska. Gasen är inte giftig och brinner inte. Kokpunkten är -196ºC vid atmosfärstryck.
Vid hantering av flytande kväve innebär den låga temperaturen risk för köldskador.
Oskyddad fuktig hud kan momentant frysa fast vid metallföremål som kylts ner av flytande kväve, vilket kan leda till att svåra sår uppstår vid frigörning.
Notera också att många typer av material (såsom plaster) inte tål den låga temperatur som vätskan har, vilket kan medföra stora risker för användaren.
Vid +20 grader tar kvävgasen 694 gånger så stor plats som vätskan. Detta betyder att vid gasombildning av flytande kväve finns det en risk för undanträngning av luftens syre, vilket kan medföra att syrebrist uppstår. Detta är framför allt påtagligt i slutna utrymmen såsom hissar (se vidare under Interna transporter) eller bilar, men även i utrymmen där flytande kväve förvaras eller används. Inga kärl med tätslutande lock får användas, om dem inte är försedda med tryckventil. Av samma anledning får större behållare (såsom transportbehållare) utan säkerhetsventil under inga omständigheter förslutas helt. Om en behållare inte går att öppna och gasen inte har möjlighet att komma ut ur behållaren ska hjälp via SOS omedelbart påkallas (ring 112).
Exempel: I en hiss som är 2x2x2 m dvs 8 m3 räcker det med att spilla ut 0,35 l flytande kväve för att syrgashalten ska bli farligt låg dvs <18%.
Skyddsutrustning
Vid transport, påfyllning och hantering av flytande kväve skall alltid visir användas, särskilda handskar, heltäckande skor (ej t.ex. gummistövlar med istoppade byxor) och skyddskläder.
Första hjälpen
Höga halter av kvävgas kan orsaka kvävning, vilket kan inträffa utan förvarning. Symptomen kan även omfatta medvetslöshet. Vid andningsbesvär ska den skadade omedelbart flyttas på säkert avstånd från kvävgaskällan. Den skadade ska hållas varm och stilla. Tillkalla läkare. Ge andningshjälp om andningen upphör.
Vid stänk i ögonen, skölj omedelbart mycket noggrant med vatten minst 15 minuter. Läkare skall alltid kontaktas.
Förfrusen kroppsdel tinas med ljummet vatten tills huden återfår känsel och normal färg. Gnugga eller bearbeta inte skadad kroppsdel. Detta kan förvärra skadan. Vi djupare eller mer omfattande köldskador skall alltid läkare uppsökas. Upptiningen får inte avbrytas under transporten till sjukhus.
Interna transporter
Transporter av mindre mänger (1-10 liter) sker genom att medarbetare bär kärlet direkt till den lokal där kärlet skall stå. Transporter av större mängder (>10 liter) sker med kärra eller specialvagn. Transporten skall ske på ett sådant sätt så att kärlet inte kan välta. Vid hisstransport får inga personer medfölja i hissen, och knappen i hissen märkt farligt gods ska vara aktiverad.
Sanering
Vid små spill skall man lämna lokalen och bedöma om ytterligare åtgärder behöver vidtas. Vilka åtgärder som skall vidtas beror på utrymme, verksamhet och luftväxling. Vid stora utsläpp skall området stängas av. Sanering sker genom att ventilera. Undvik om möjligt utsläpp till avloppet. Flytande kväve får ej hällas i vask. Mindre kärl placeras i dragskåp där kvävet riskfritt kan dunsta bort.
Transport i fordon
Den största faran vid transport i fordon är vid händelse att kärlet välter kvävningsrisken, dock så finns det redan utan att kärlet välter en stor fara för kvävningsrisk. Att köra i personbilar är inte bara olämpligt utan också olagligt.
Vid transport av flytande kväve oavsett mängd så ska föraren inneha godkänd ADR